När vi tog studenten så höll än av mina klasskompisar ett tal om alla oss då sa han "Michelle du försöker alltid göra alla nöjda" och det är så jävla sant jag borde börja inse att detta ej är möjligt och ta tag i mig själv för det är jag som blir lidande, bjuder alltid på allt spelad ingen roll vad vilket mina vänner faktist lite börjar utnyttja för jag kan inte säga nej! När det kommer till kärlek tänker jag inte på vad jag vill först just nu, mina föräldrar försöker jag göra glada /stolta över mig men jag orkar ej försöka längre. Att ett sms kan bli kaosbråk är något som får mig att vilja flytta ifrån och aldrig komma tillbaka och det är väl lite vad planen är nu