När man blir äldre märker man att der blir svårare att få nya kompisar ä, man ser också vuxna runt omkring än som upplever samma sak. Jag är därför väldigt glad att jag kommer så bra överens med mina arbetskollegor, jag tycker verkligen om dem med hela hjärtat och jobbet blir roligt pågrund av dem! Men en tråkig sak är att man inte träffar sina vänner som ställt upp under hela MiN uppväxt lika mycket. För att ta ett exempel så har vi taxen som jag gjort allt med! Vi var på de första riktiga festerna tillsammans och ställde alltid upp för varandra, hon är en person som fortfarande ligger mig väldigt varmt och hjärtat men när de kommer till hitta tid att träffas är detta något som inte är så lätt vilket ger mig otroligt dåligt samvete. Och hon är inte den enda! Umgås med vänner kommer nästan alltid i något annat jobb eller skola till exempel. Det är jobbigt att ett dygn bara har 24h tiden går för fort